Nånting större - Lars Winnerbäck

Det sas på radion «Tidsvis uppehåll i Svealand»

Hon tänkte uppehåll är bra men inte nog

Jag skulle hellre se en riktigt bra förklaring

Och allt hon inte gjort, varenda tåg hon inte tagit

Står och tutar nere på gatan, bakom rullgardinen

Och hon vet att det är vår och att varje slant hon inte slängt

Har varit en onödig besparing

Och radion spelar låtar som hon glömt

Allting minner om en dröm som hon har drömt, hon säger

Här i bland ruinerna

Bland torra salta tårar

Här bakom rullgardinerna

Och alla uteblivna vårar

Här under askan utav sönderbrända drömmar

Ska vi bygga nånting större

Det står en man nere vid stationen

Och citerar nåt ur gamla testamentet

Och det syns så väl att han ljuger

När han talar om sin godhet och om satan

Och om livet som ett liv man borde skämmas för

Hon står och sneglar ner på torget

Där han predikar all sin rädsla inför Jesus

Och hon tänker «Jag vill aldrig vara rädd igen»

Och kväll blir natt och tankarna för stora

Det sjönk för djupt, nu har hon inget att förlora, hon säger

Här ibland ruinerna…

Jag går och aktar mig för vintern

Och för gråten och den stora depressionen

Jag har liksom gömt mig i ett halvår under täcket

För att skydda mig mot ensamheten och tvivlet

Och mot tomheten efter explosionen

Och jag ser stormen komma närmre och jag väjer

Tills hon ringer och jag svarar och hon säger

Här i bland ruinerna…

Op de radio wordt gezegd "Tijdelijke pauze in Svealand"

Ze dacht dat pauzes goed zijn, maar niet genoeg

Ik zie liever een echt goede uitleg

En alles wat ze niet deed, elke trein die ze niet nam

Staan en toeterend in de straat, achter de jaloezieën

En ze weet dat het van ons is en dat ze geen cent weggooit

Is een onnodige besparing geweest

En de radio speelt liedjes die ze vergeten is

Alles doet denken aan een droom die ze heeft gedroomd, zegt ze

Hier in de ruïnes

Tussen droge zoute tranen

Hier achter de zonwering

En alle gemiste veren

Hier onder de as van verbrijzelde dromen

Zullen we iets groters bouwen?

Er is een man bij het station

En citeert iets uit het Oude Testament

En het is zo duidelijk dat hij liegt

Als hij praat over zijn goedheid en over satan

En over het leven als een leven waar je je voor zou moeten schamen

Ze staat op en kijkt naar het plein

Waar hij al zijn angst predikt voor Jezus

En ze denkt: "Ik wil nooit meer bang zijn"

En vannacht is het nacht en zijn de gedachten te groot

Het zonk te diep, nu heeft ze niets meer te verliezen, zegt ze

Hier soms de ruïnes…

Ik ga en pas op voor de winter

En voor het huilen en de grote depressie

Ik heb me een half jaar onder de dekens verstopt

Om me te beschermen tegen eenzaamheid en twijfel

En tegen de leegte na de explosie

En ik zie de storm dichterbij komen en ik weiger

Tot ze belt en ik antwoord en zij zegt

Hier in de ruïnes...