Min helande tröst - Lars Winnerbäck

på hinnan inatt

ett torg gömt i mörker och dimma

röken från tunga fabriker

och kyrkklockors slag i en vaggande timma

vi reste till Kraków

till en stad som ville klara sig själv

och som rest sig ur sin sorg

till nyrika gators och ansatta torg

i parken runt stan

går tankarna lugna och fria

vinden förlorar sin färg

och skyltarna tänks bakom S: ta Maria

jag släpper din hand

för ett helt vanligt återfall

för att få nåt förstört

det var fel som jag sa, det är sant som du hört

kära vänner i ljus och i mörker

i växlande väster och öst

är ni alltid mitt hopp och min helande tröst

min helande tröst

här vänder sig skyn

till den som kan tro genom tegel

jag droppar en krona från bron

och önskar mot flodens vibrerande spegel

ni reste mig upp

och jag lämnar en börda därhän

i en främmande stad

nånting har sin början, men jag vet inte vad

kära vänner i ljus och i mörker

i växlande väster och öst

är ni alltid mitt hopp och min helande tröst

min helande tröst

bland katolska kyrkor i Kraków

och judiska, fallna kvarter

i högerns paradmarscher uppåt

i socialismens väg ner

i slocknande vintrar och vårar

i kommande sommar och höst

kära vänner i ljus och i mörker

i växlande väster och öst

är ni alltid mitt hopp och min helande tröst

min helande tröst

vanavond op de huid

een plein verborgen in duisternis en mist

de rook van zware fabrieken

en het geluid van kerkklokken in een rockend uur

we reisden naar Krakau

naar een stad die voor zichzelf wilde zorgen

en die opstond uit zijn verdriet?

naar nieuwe rijke straten en drukke pleinen

in het park rond de stad

de geest wordt kalm en vrij

de wind verliest zijn kleur

en de borden worden bedacht achter St. Mary

Ik laat je hand los

voor een volledig normale terugval

om iets vernietigd te krijgen

het was verkeerd zoals ik al zei, het is waar zoals je hoorde

beste vrienden in licht en in duisternis

afwisselend west en oost

ben je altijd mijn hoop en mijn genezende troost

mijn genezende troost

hier draait de lucht

voor hem die door stenen kan geloven

Ik laat een kroon van de brug vallen

en verlangens tegen de trillende spiegel van de rivier

jij hebt mij opgevoed

en ik laat daar een last achter

in een vreemde stad

iets heeft zijn begin, maar ik weet niet wat

beste vrienden in licht en in duisternis

afwisselend west en oost

ben je altijd mijn hoop en mijn genezende troost

mijn genezende troost

onder katholieke kerken in Krakau

en Joodse, gevallen buurten

in de rechtse parade marcheert naar boven

in de weg van het socialisme naar beneden

in uitgestorven winters en lentes

in de komende zomer en herfst

beste vrienden in licht en in duisternis

afwisselend west en oost

ben je altijd mijn hoop en mijn genezende troost

mijn genezende troost