Mareld - Lars Winnerbäck

Det är sensommar Sverige

Jag är på väg härifrån

Jag kan inte förklara

Jag stänger av telefonen

Ner faller löven

Och bladen blir mull

Jag kanske åker till Island

Jag kanske super mig full

Jag är för fattig för London

Jag är för tyst för LA

Det finns en anda i Dublin

Men den är skadlig för mig

Jag glider ifrån allt

Vad var jag en gång?

Jag förlorar mitt fokus

Vad drömde jag om?

Jag har lånat av banken

Jag har sökerhetsdörr

Jag skulle aldrig få säga

Att det var enklare förr

Jag ser mig i spegeln

Det är en dålig dag

Är det honom jag känner?

Är det han som är jag?

Det blåser osunda vindar

Det gör mig dämpad och sval

Det krävs så mycket mygel

För att verka normal

Här är tusen butiker

Med vässade klor

Det kommer trötta idéer

Från strama kontor

Men det är sällsamt vackert

Här kommer hösten igen

Det är kallt som i stenhus

Det doftar av regn

Jag läser en tidning

Jag ser vad det står

Men det är inget jag bryr mig om

Ingenting jag förstår

Dom som skriver ljuger

Allt är tvärtom

Dom skulle mörda för pengar

Skandalen är dom

Jag såg ett dreglande lejon

Stod på toppen och sa:

«Jag ger bara folket

Vad folket vill ha»

Rör mina händer

Du måste förstå

Jag orkar inte förklara

Försök och se det ändå

Det gnager mitt sinne

Det är som overklighet

I varje blinkande fönster

En korrupt profet

Och jag har varit i templet

Där månglarna står

Dom sa: «Allt är till salu»

Jag sa: «Kom älskling vi går»

Jag kunde ställa mig naken

Jag skulle mena en del

Men ett dreglande lejon

Skulle ta det helt fel

Jag hade massor av idéer

Jag hade vägen klar

Jag hade tusentals frågor

Och tusentals svar

Tyst ligger vägen

I rödbrun rost

Det är som mareld i havet

Som allhelgonafrost

Het is nazomer Zweden

Ik ben onderweg naar hier

ik kan het niet uitleggen

Ik zet de telefoon uit

De bladeren vallen naar beneden

En de bladeren worden aards

Misschien ga ik naar IJsland

Ik ben misschien super dronken

Ik ben te arm voor Londen

Ik ben te stil voor LA

Er is een geest in Dublin

Maar het is schadelijk voor mij

Ik glibber weg van alles

Wat was ik ooit?

Ik verlies mijn focus

Waar heb ik over gedroomd?

Ik heb geleend van de bank

Ik heb een veiligheidsdeur

ik zou nooit zeggen

Dat het vroeger makkelijker was

Ik kijk naar mezelf in de spiegel

Het is een slechte dag

Is dat hem die ik ken?

Is hij mij?

Er waait een ongezonde wind

Het maakt me ingetogen en cool

Er is zoveel schimmel voor nodig

Om er normaal uit te zien

Hier zijn duizend winkels

Met geslepen klauwen

Er zullen vermoeide ideeën zijn

Vanuit krappe kantoren

Maar het is vreemd mooi

Hier komt de herfst weer

Het is koud als in een stenen huis

Het ruikt naar regen

Ik ben een krant aan het lezen

ik zie wat er staat

Maar het is niet iets waar ik om geef

Niets dat ik begrijp

Degenen die schrijven liegen

Alles is het tegenovergestelde

Ze zouden moorden voor geld

Het schandaal zijn zij

Ik zag een kwijlende leeuw

Stond bovenop en zei:

"Ik geef de mensen gewoon

Wat de mensen willen »

Raak mijn handen aan

Je moet begrijpen

ik kan het niet uitleggen

Probeer het toch maar te zien

Het knaagt aan mijn geest

Het is als onwerkelijkheid

In elk knipperend venster

Een corrupte profeet

En ik ben naar de tempel geweest

Waar de mangels staan

Ze zeiden: "Alles is te koop"

Ik zei: "Kom schat, we gaan"

Ik zou naakt kunnen staan

ik zou veel betekenen

Maar een kwijlende leeuw

Moet het helemaal verkeerd opvatten

Ik had veel ideeën

Ik had de weg klaar

Ik had duizenden vragen

En duizenden antwoorden

De weg is stil

In roodbruin roest

Het is als een zeevuur in de zee

Zoals Halloween-vorst