Till Gunnel (Till Linnéa via Leonard Cohen) - Cornelis Vreeswijk

Hej Gunnel, vad vill du höra?

Jag glömmer det varje gång

Jag har något i mitt öra

Som kanske kan bli en sång

Det darrar ju i gitarren

Den ber om ett vackert grepp

Nu öppnar jag etuiet

Och kysser din underläpp

Sitt stilla och tyst, min Gunnel

Här kommer en vacker vers

En frånvarande tågtunnel

Jagar mig kors och tvärs

En krumhorn och två timbaler

Försvinner långt härifrån

Gitarren skälver i famnen

På min moders ende son

En eskimå öppnar ett fönster

Då blir hela rummet svalt

Ut strömmar förföriska dunster

Det rimmet var genialt, hehe

Du vet, jag kan hålla värmen

Det vet du nog att jag vet

Jag är lika varm som Saturnus, minst

Och stark som en järnmagnet

Nu är snart den visan färdig

Det märker du redan själv

Fram flyter min penna

Värdig som timret i någon älv

Sitta stilla och tyst och vänta

Bli kvar i din tavelram

För när jag har skrivit färdigt, min Gunnel

Är pennan så gott som lam

Nu blir alla stjärnor matta

Och stelnar till som stanniol

I öknarna, torra och platta

Fram springer det vattenhål

Och mörkret viker och natten

Och än är det inte dag

Hej Gunnel, här är din visa

Min Gunnel, och här är jag

Hoi Gunnel, wat wil je horen?

Ik vergeet het elke keer

Ik heb iets in mijn oor

Wat misschien een liedje wordt

De gitaar trilt

Het smeekt om een ​​mooie grip

Nu open ik de zaak

En kust je onderlip

Zit stil en stil, mijn Gunnel

Hier komt een mooi vers

Een afwezige treintunnel

Ze jagen me overal achterna

Een kromhoorn en twee timbales

Verdwijnen ver van hier

De gitaar trilt in zijn armen

Over de enige zoon van mijn moeder

Een Eskimo opent een venster

Dan is de hele kamer koel

Uit stromen verleidelijke dampen

Dat rijm was geniaal, haha

Weet je, ik kan warm blijven

Dat weet jij net zo goed als ik

Ik ben tenminste zo heet als Saturnus

En sterk als een ijzermagneet

Nu is dat uitzicht straks klaar

Je merkt het zelf al

Mijn pen zweeft naar voren

Waardig als het hout in een rivier

Stil en stil zitten en wachten

Blijf in je fotolijstje

Voor als ik klaar ben met schrijven, mijn Gunnel

Is de pen bijna kreupel

Nu worden alle sterren dof

En stolt als aluminiumfolie

In de woestijnen, droog en vlak

Er loopt een waterpoel verderop

En de duisternis trekt zich terug en de nacht

En toch is het geen dag

Hallo Gunnel, hier is je visum

Mijn Gunnel, en hier ben ik