Skulle Iagh Söria Såå Wore Iagh Tokott - Cornelis Vreeswijk

Helt plötsligt blev vi allt för personliga

Jag sa till henne: «Bry dig inte om det, det jag har gjort har jag gjort

Och förresten kan jag se på din handväska vad du är för en.»

Jag höll föreläsning för henne, och hon ville gå på museum

Först ställde jag mig oförstående

Då såg jag, hennes kruka av alabaster

Jade-locket.

Nardos, för tjugo honorarer

Och hon hade köpt två biljetter, varav en var hennes

Och den andra icke min

Då vi rodde in genom grottans mynning började hon brinna av friktionen och

sprang över bord

«Håll mig annars flyr jag!»

sa hon, så jag gav henne min arm, en krok och en

livboj

«Var snäll och ring efter en taxi» sa hon, då slog jag hål på båten

Och, som det var sant växte inget gräs

Ineens werden we veel te persoonlijk

Ik zei tegen haar: «Maak je geen zorgen, wat ik heb gedaan, heb ik gedaan

En tussen twee haakjes, ik kan aan je portemonnee zien wat voor persoon je bent.»

Ik gaf haar een lezing en ze wilde naar een museum

In het begin was ik in de war

Toen zag ik haar pot met albast

De jadenkap.

Nardos, voor twintig onderscheidingen

En ze had twee kaartjes gekocht, waarvan er één van haar was

En de andere niet van mij

Toen we door de opening van de grot naar binnen roeiden, begon ze te branden van de wrijving en

liep over de tafel

«Houd me vast of ik ren weg!»

zei ze, dus ik gaf haar mijn arm, een haak en een

reddingsboei

«Bel alsjeblieft een taxi» zei ze, toen sloeg ik de boot

En zoals het waar was, groeide er geen gras