Polaren Pär Hos Polisen - Cornelis Vreeswijk

«Tjena assistenten, jo, du förstår

Det är samma visa idag som igår

Jag behöver stålar till en fika och en macka

Får jag loss en tia så ber jag att få tacka

Sociala nämnderna, samt lovar och svär

Att inte köpa brännvin för pengarna», sa Per

«Nix», sa assistenten, hårt och brutalt

«Inte ett rött öre blir här utbetalt

Här hjälper varken böner eller klagosånger

En spänn till tunnelbanan och två matkuponger

Och kommer du imorgon, så kom i nyktert skick»

«Äh, kyss du mig i häcken» sa polarn Per och gick

Jag mötte Per vid tunnelbanestation'

Och sen han förklarat sin situation

Åkte vi tillsammans södra tunnelbaneleden

Och kom så småningom till Den Gyllene Freden

Men när vi väl suttit några timmar där

In kommer assistenten som hade nobbat Per

«Tjena assistenten, välkommen hit»

Sade Per och doftade påtagligt sprit

«Usch», sa assistenten, men med moderat betoning

«Tänk att få se Per i denna syndens boning

Vem kunde tro du hade råd med sån't här?»

«Äh, det ska du ge fan», i sa Polaren Per

«Sist vi sågs», sa Per, «var jag asocial

Men nu är jag hemma i Fredens lokal

Här är vi alla lika goda ska’ru veta

Magra och tjocka, beniga, feta

Kan du bara pröjsa är du en ärans man

Och kan du inte pröjsa så snacka med han»

Och därvid pekade Pär åt mitt håll eftersom jag råkade stå alldeles bredvid där.

Det var nämligen jag som hade hand om pengarna den dagen, och följaktligen bar

det sig inte bättre än att…

Per och assistenten och jag, det gör tre

Vi drack på min bekostnad, medborgare

Så är det nämligen inom det sociala

«Kan ej den ena, får någon ann' betala

Det gör detsamma vem som blir finansiär

Men skål för kapitalet» sa polaren Per

«Tjena de assistent, nou, je begrijpt het

Vandaag is het dezelfde show als gisteren

Ik heb staal nodig voor een kopje koffie en een broodje

Als ik een tien verlies, vraag ik om te bedanken

Sociale commissies, evenals beloften en eden

Om geen cognac te kopen met het geld», zei Per

«Nix», zei de assistent hard en brutaal

"Er wordt hier geen rode cent uitbetaald

Noch gebeden noch weeklagen helpen hier

Eén metrogesp en twee voedselbonnen

En als je morgen komt, kom dan nuchter»

«Uh, kus me in de heg» zei de bunzing Per en ging weg

Ik ontmoette Per op het metrostation'

En toen legde hij zijn situatie uit

We reden samen de zuidelijke metroroute

En kwam uiteindelijk uit bij The Golden Peace

Maar een keer hebben we daar een paar uur gezeten

De assistent komt binnen die Per aan het kloppen was

«Tjena de assistent, welkom hier»

Zei Per, merkbaar ruikend naar drank

«Ugh», zei de assistent, maar met matige nadruk

«Denk eraan om Per te zien in deze verblijfplaats van de zonde

Wie had gedacht dat je zoiets kon betalen?”

'Uh, geef het maar aan mij,' zei Polar Per

«De laatste keer dat we elkaar ontmoetten», zei Per, «was ik asociaal

Maar nu ben ik thuis in de Vredeskamer

Hier zijn we allemaal even goed ska'ru weten

Mager en dik, benig, dik

Als je maar kunt stutten, ben je een man van eer

En als je het niet kunt, praat dan met hem»

En toen wees Pär mijn kant op want ik stond er toevallig pal naast.

Ik had namelijk die dag de leiding over het geld en droeg dus

niets leukers dan...

Per en de assistent en ik, dat zijn er drie

We dronken op mijn kosten, burger

Zo gaat dat in de sociale sector

«Kan er niet één, iemand anders moet betalen

Het doet hetzelfde wie financier wordt

Maar hoera voor de hoofdstad» zei de Polar Per