Människors Kärlek - Eva Dahlgren

Jag ligger på sängen

Och röker och tänker

I det främmande köket

Som tänkar, vad gör jag här?

Människors kärlek

Människors lust

Människors längtan

Att höra ihop är som luft

Jag skänner på huden

Och hunden är lyclig

Men hjärtat därunder

Förvånansvärt tomt

Ögonen tåras

Jag skyller på rök

Och går innan något gör ont

Och jag tror att jag vet

Och jag tror att jag känner

Men hur ska jag veta att

Jag någonsin varit där

Och fjärilars

Kittlande vingspetsar är kanske

Bara just det det är

Det är det starkaste jag känner

Inget gör mig svagare än det

Min fantasi vet inga gränser

När jag ska skydda mitt hjärta

Jag letar bland minnen

Och bilden är lyckilg

Men färgen förvånansvärt blek

Och smaken och doften

Sedan länge förlorad

Är min förmåga att älska så vek

Ik lig op het bed

En rookt en denkt

In de buitenlandse keuken

Wie denkt, wat doe ik hier?

liefde van mensen

Het verlangen van mensen

Het verlangen van mensen

Bij elkaar horen is als lucht

Ik wrijf op de huid

En de hond is blij

Maar het hart hieronder

Verrassend leeg

De ogen water

Ik geef de rook de schuld

En ga voordat iets pijn doet

En ik denk dat ik het weet

En ik denk dat ik voel

Maar hoe weet ik dat?

ik ben er ooit geweest

en vlinders

Kietelende vleugeltips zijn misschien

Gewoon wat het is

Dat is het sterkste dat ik voel

Niets maakt me zwakker dan dat

Mijn fantasie kent geen grenzen

Wanneer moet ik mijn hart beschermen?

Ik zoek tussen herinneringen

En de foto is blij

Maar de kleur is verrassend bleek

En de smaak en geur

Langverloren

Is mijn vermogen om lief te hebben zo zwak?