Det Som Bär Mig Nu - Eva Dahlgren

Ögats mörka fågelvinge

Som slår tunga mjuka slag

Mot min kind och i mitt inre

Natt och dag

Är det som bär mig nu Det är det som bär mig nu En doft av hallon

Dina läppar

I en trolsk och fuktig skog

Där jag ligger

Ingen mättnad

Aldrig nog

Det är det som bär mig nu Och mot det blå

Jag ser en fågel lyfta

Jag ser dig

Sväva så

I min famn

Och i kyssen du ger mig

Jag finner allt

Det som bär mig nu Solen vilar på din skuldra

Ljuset ändrare sin färd

Från att sjunka ner i havet

Till att stanna här

De donkere vogelvleugel van het oog

Die zware zachte klappen uitdeelt

Naar mijn wang en in mij

Nacht en dag

Is dat wat mij nu draagt ​​Dat is wat mij nu draagt ​​Een geur van frambozen

Je lippen

In een magisch en vochtig bos

Waar ik lig

Geen verzadiging

Nooit genoeg

Dat is wat me nu draagt ​​En naar het blauw

Ik zie een vogel optillen

ik zie je

Zweven

In mijn armen

En in de kus die je me geeft

ik vind alles

Wat mij nu draagt ​​De zon rust op je schouder

Het licht verandert van koers

Van zinken in de zee

Om hier te blijven