Solen går upp - Tomas Andersson Wij

I dom hemliga små rummen

Där ingen somnar in

Ligger dom tysta och ser gatans

Färger mot en rullgardin

Och dom hör stadens dansgolvshjärta

Slå för nätter utan slut

Slå för skönheten och törsten

För dom som inte härdar ut

Och solen går upp

Och solen går upp

Upp över levande och döda

Över husen i vår stad

Solen går upp

Hon tänker: jag har alltid väntat

Jag har alltid vart beredd

På en eldskrift över himlen

På en känsla starkare

Och det blev ett sätt att leva

Men jag har det rätt så bra

Utom söndag, måndag, tisdag

Och de röda dagarna

Och solen går upp

Och solen går upp

Upp över levande och döda

Över husen i vår stad

Solen går upp

Solen går upp

Hon tar på sina jeans, sin blus

Och går utan ett ljud

Hon cyklar hem i bleka ljuset

Med hans doft kvar på sin hud

Och solen går upp

Och solen går upp

Upp över levande och döda

Över husen i vår stad

Solen går upp

Solen går upp

In de geheime kleine kamers

Waar niemand in slaap valt

Ze liggen stil en zien de straat

Kleuren tegen een blind

En ze horen het dansvloerhart van de stad

Klop voor eindeloze nachten

Klop voor schoonheid en dorst

Voor degenen die niet volharden

En de zon komt op

En de zon komt op

Boven de levenden en de doden

Over de huizen in onze stad

De zon gaat op

Ze denkt: ik heb altijd gewacht

Ik ben altijd voorbereid geweest

Op een vuurscript over de lucht

Op een gevoel sterker

En het werd een manier van leven

Maar ik ben best goed

Behalve zondag, maandag, dinsdag

En de rode dagen

En de zon komt op

En de zon komt op

Boven de levenden en de doden

Over de huizen in onze stad

De zon gaat op

De zon gaat op

Ze trekt haar spijkerbroek aan, haar blouse

En gaat zonder geluid

Ze rijdt naar huis in het bleke licht

Met zijn geur achtergelaten op zijn huid

En de zon komt op

En de zon komt op

Boven de levenden en de doden

Over de huizen in onze stad

De zon gaat op

De zon gaat op