Bläckfisken - Tomas Andersson Wij

Jag är tillbaks på gatorna

De långa bläckfiskarmarna

De som griper om kvarteren

Dit ingen längre flyttar bara hamnar

Och det är en konstig känsla

Att gå omkring och vara van och hemma

Bland gångtunnlar loftgångshus

Och allting som jag alltid ville från

Skräp och däck i skogarna

De mindre industrierna

E4: ans dova brus och

Tunnelbanans rum av ljus över broarna

Har du nånsin tatt dig ända hit

Till slutstationen ända hit till kanten

Har du stått och väntat här nångång

Har du känt det i dig själv

Man ser de överallt i dag

De nya svenska statarna

De som tar vad de kan få

Och närsomhelst kan tvingas gå

De nya slavarna

De som sänker sina krav

För att vi som redan har ska få mera

Och för varje dag som går

Får jag svårare att leva med mig själv

Jag tar vägen in bland tallarna

Där vi cyklade om vårarna

Det gick historier om farliga män

Som låg och väntade i dikena

Snöbärsbuskar sly och grus

Vi trampade med släckta ljus, tysta

Tills vi såg hyreshusen

Över trädens kronor

Och en dumpad varuvagn

Jag är tillbaks på gatorna

De långa bläckfiskarmarna

Jag är tillbaks på gatorna

De långa bläckfiskarmarna

Ik ben weer op straat

De lange octopusarmen

Degenen die de buurt veroveren

Waar niemand meer beweegt, komt alleen maar terecht

En het is een raar gevoel

Om rond te lopen en te wennen en thuis

Onder metro's zolder loopbrug huizen

En alles waar ik altijd al van wilde

Afval en banden in de bossen

De kleinere industrieën

Het doffe geluid van de E4 en

Metrokamer van licht over de bruggen

Ben je ooit helemaal hierheen gekomen?

Naar het eindpunt helemaal tot aan de rand

Heb je hier ooit gestaan ​​en gewacht?

Heb je het bij jezelf gevoeld

Je ziet ze tegenwoordig overal

De nieuwe Zweedse staten

Degenen die nemen wat ze kunnen krijgen

En op elk moment kan worden gedwongen om te vertrekken

De nieuwe slaven

Degenen die hun eisen verlagen

Voor ons die al meer moeten halen

En voor elke dag die voorbij gaat

Ik vind het moeilijker om met mezelf te leven

Ik neem de weg naar de dennen

Waar we in de lente fietsten

Er waren verhalen over gevaarlijke mannen

Wie zat er in de greppels te wachten

Sneeuwbessenstruiken sluw en grind

We vertrapten met gedoofde lichten, stil

Tot we de flatgebouwen zagen

Over de boomtoppen

En een gedumpt busje

Ik ben weer op straat

De lange octopusarmen

Ik ben weer op straat

De lange octopusarmen