En gång I Stockholm - Monica Zetterlund

Kom med mig, sa min vän

Nu faller vinterns första tysta snö

Och sommaren är slut

Jag har en segelbåt i Klara sjö

Kom, min vän, min båt är vit som snö

Ja, kom vi seglar ut

Kom, min vän, kom ombord

Där ser du vit av snö vår Riddarfjärd

Vår båt går ut i snö

Ja, Stockholms vinter är en sällsam värld

Mås och trut, i tyst och vacker snö

Och skön är Stockholms ö

Tyska kyrkans klang, ropar stumt 'ding dang'

En sagolik strand, ett sagolikt land

Som möter oss två i vår båt

Håll min hand, håll min hand

För dig och mig så är det sommar än

Kom segla ut med mig

Där du och jag är, där är sommaren

Sommaren, och den tar aldrig slut

För jag, jag älskar dig

Håll min hand, håll min hand

Kom met me mee, zei mijn vriend

Nu valt de eerste stille sneeuw van de winter

En de zomer is voorbij

Ik heb een zeilboot in het Klarameer

Kom op, mijn vriend, mijn boot is wit als sneeuw

Ja, laten we uitvaren

Kom, mijn vriend, kom aan boord!

Daar zie je sneeuwwit onze Riddarfjärd

Onze boot gaat de sneeuw in

Ja, de winter van Stockholm is een vreemde wereld

Zeemeeuw en forel, in rustige en mooie sneeuw

En het eiland van Stockholm is prachtig

Het geluid van de Duitse kerk, roept stom 'ding dang'

Een fantastisch strand, een fantastisch land

Wie ontmoet ons tweeën in onze boot

Houd mijn hand vast, houd mijn hand vast

Voor jou en mij is het nog zomer

Kom met me mee zeilen

Waar jij en ik zijn, is de zomer

Zomer, en het houdt nooit op

Omdat ik, ik van je hou

Houd mijn hand vast, houd mijn hand vast