Handens fem fingrar - Lisa Nilsson

Jag känner dig, jag känner dig så väl.

Dina fasor, dina våndor finns också i min själ.

Du är mitt kött och blod.

Det bär ett dyrbart namn, det är min kärlek utan villkor.

Jag gör vad jag kan.

Så stor och stark på dagen, men så liten mitt i natten,

när ingen ser, när ingen vet, kommer gråten mitt i skrattet.

Fem fingrar ska skydda dig.

Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.

Ett är hopp och ett är tro.

Handens fem fingrar vaggar dig till ro.

Hmmm…

Stort är mörkret nu.

Månen är itu,

men det är natten som gör dagen ljus och mitt ljus är du.

Och denna jord är rund,

finns här ingen annan som kan ge mig sån förtvivlan?

Och som är lika sann.

Du blir rädd för dina skuggor,

alla hot som aldrig når dig.

jag ska sjunga dig ett löfte,

och jag vet att du förstår mig.

Fem fingrar ska skydda dig.

Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.

Ett är hopp och ett är tro.

Handens fem fingrar vaggar dig till ro.

Om du tänker dig den skogsväg,

vi vandrar ibland,

gick vi stigen ner till vattnet.

Din hand är i min hand.

Se så långt där ner i djupet,

på botten av den sjön,

där finns en silverskatt som glimmar,

den är din inatt.

Så slumra in och dröm.

Fem fingrar ska skydda dig.

Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.

Ett är hopp och ett är tro.

Handens fem fingrar vaggar dig till ro.

Handens fem fingrar vaggar dig till ro.

Yeeeeeaaaaa…

Ik ken je, ik ken je zo goed.

Je verschrikkingen, je kwellingen zijn ook in mijn ziel.

Jij bent mijn vlees en bloed.

Het draagt ​​een dierbare naam, het is mijn onvoorwaardelijke liefde.

Ik doe wat ik kan.

Zo groot en sterk overdag, maar zo klein midden in de nacht,

wanneer niemand het ziet, wanneer niemand het weet, komt het huilen te midden van het gelach.

Vijf vingers zouden je moeten beschermen.

De ene is de maan, de andere is de zon, de andere is de poolster achter de wolken.

De ene is hoop en de andere is geloof.

De vijf vingers van de hand wiegen je tot rust.

Hm…

Groot is de duisternis nu.

De maan is weg,

maar het is de nacht die de dag licht maakt en mijn licht ben jij.

En deze aarde is rond,

is er niemand anders hier die me zo'n wanhoop kan bezorgen?

En wat net zo waar is.

Je wordt bang voor je schaduwen,

alle bedreigingen die u nooit bereiken.

Ik zal je een belofte zingen,

en ik weet dat je me begrijpt.

Vijf vingers zouden je moeten beschermen.

De ene is de maan, de andere is de zon, de andere is de poolster achter de wolken.

De ene is hoop en de andere is geloof.

De vijf vingers van de hand wiegen je tot rust.

Als je je die bosweg voorstelt,

we lopen soms,

we liepen het pad naar het water.

Jouw hand is in mijn hand.

Kijk zo ver in de diepte,

op de bodem van dat meer,

er is een zilveren schat die glinstert,

het is van jou vanavond.

Dus dutten en dromen.

Vijf vingers zouden je moeten beschermen.

De ene is de maan, de andere is de zon, de andere is de poolster achter de wolken.

De ene is hoop en de andere is geloof.

De vijf vingers van de hand wiegen je tot rust.

De vijf vingers van de hand wiegen je tot rust.

Jeeeeeeeee…