Vad vore jag utan dig - Marie Fredriksson

När jag ser tillbaka tjugo år

Snabbt vemodet övergår

Till en sån lycka man kan ju tycka

Tiden stått still

Jag minns dagen som igår

Du satte så djupa spår

Du sa första gången

«I dina ögon ser jag mig»

Du tog min hand och kysste mig

Min tvillingsjäl du är allt för mig

Vad vore jag utan dig

Våran resa blev inte som du skrev

Jag har kvar ditt brev

Men om någon sa

Du får leva om din dag

Aldrig någonsin

Skulle jag byta bort det som var

När jag ser tillbaka tjugo år

Och på den tid som var så svår

Jag fylls av en känsla

Av någonting större än vi två

En glädje och sorg oändligt blå

Men dina ord dom tröstar mig

Vad vore jag utan dig

Jag älskar dig

Vad vore jag utan dig

Als ik twintig jaar terugkijk

Snel gaat de melancholie voorbij

Aan zulk geluk kan men denken

De tijd stond stil

Ik herinner me de dag als de dag van gisteren

Je liet zulke diepe voetafdrukken achter

Je zei de eerste keer

"In jouw ogen zie ik mezelf"

Je pakte mijn hand en kuste me

Mijn tweelingziel je bent alles voor mij

Wat zou ik zijn zonder jou

Onze reis is niet verlopen zoals je schreef

Ik heb je brief nog steeds

Maar als iemand zei

Je leeft over je dag

Nooit

Moet ik vervangen wat was?

Als ik twintig jaar terugkijk

En dat was toen zo moeilijk

Ik ben gevuld met een gevoel

Van iets groters dan wij tweeën

Een vreugde en verdriet oneindig blauw

Maar je woorden troosten me

Wat zou ik zijn zonder jou

Ik houd van jou

Wat zou ik zijn zonder jou