Svart sommar - Veronica Maggio

Svara ja, vi åker idag

Jag tror du såg det som ett tecken

Så jag vägde mina ord

Men jag borde varit tyst

För jag säger ändå ingenting

Jag tror du sa, «du är nästan som jag»

Händerna håller hårt i räcket

Och jag tror att du förstod

Och då kändes allting ljust

Men du lovar aldrig någonting

Längs kusten, ser dammen

Vi kanske bara har en sommar

Vi kanske bara har en svart sommar

Den sköljer över oss som tiometersvågor

Vi kommer minnas allt i färg

Efteråt, efteråt

Glömmer allt, fast jag vet det var sant

Vi blir till svarta siluetter

Och sen passar vi ihop

Och så faller allt igen

Och jag hoppas att det ska bli vi

Himlen och havet kändes så mycket större än förut

Stannar vid övergivna städer

Och då passar vi ihop

Och så faller allt igen

Vid en obemannad mack någonstans

Längs vägen, längs vägen

Vi kanske bara har en sommar

Vi kanske bara har en svart sommar

Den sköljer över oss som tiometersvågor

Vi kommer minnas allt i färg

Efteråt, efteråt, efteråt

Vi kommer minnas allt i färg, efteråt

Du sa utan att tveka

«Du får aldrig förändras»

Jag såg dina pupiller

Du ser bättre på natten

Och jag minns allt som är vackert

Du minns, bara det andra

Vi kanske bara har en sommar

Vi kanske bara har en svart sommar

Den sköljer över oss som tiometersvågor

Vi kommer minnas allt

Efteråt, efteråt

Svart sommar

Den sköljer över oss som tiometersvågor

Vi kommer minnas allt i färg

Efteråt, efteråt

Vi kommer minnas allt i färg, efteråt

Antwoord ja, we gaan vandaag

Ik denk dat je het als een teken zag

Dus ik woog mijn woorden

Maar ik had stil moeten zijn

Omdat ik nog steeds niets zeg

Ik denk dat je zei, "je bent bijna zoals ik"

De handen houden de reling stevig vast

En ik denk dat je het begreep

En toen voelde alles helder

Maar je belooft nooit iets

Langs de kust, zie de vijver

We hebben misschien maar één zomer

Misschien hebben we gewoon een zwarte zomer

Het spoelt over ons heen als golven van tien meter lang

We onthouden alles in kleur

Daarna, daarna

Vergeet alles, ook al weet ik dat het waar was

We worden zwarte silhouetten

En dan passen we bij elkaar

En dan valt alles weer terug

En ik hoop dat wij het zijn

De lucht en de zee voelden zoveel groter dan voorheen

Stopt bij verlaten steden

En dan passen we bij elkaar

En dan valt alles weer terug

Bij een onbemand tankstation ergens

Langs de weg, langs de weg

We hebben misschien maar één zomer

Misschien hebben we gewoon een zwarte zomer

Het spoelt over ons heen als golven van tien meter lang

We onthouden alles in kleur

Daarna, daarna, daarna

Na afloop onthouden we alles in kleur

Je zei zonder aarzeling

"Je mag nooit veranderen"

Ik zag je pupillen

Je ziet 's nachts beter

En ik herinner me alles wat mooi is

Weet je nog, alleen de ander

We hebben misschien maar één zomer

Misschien hebben we gewoon een zwarte zomer

Het spoelt over ons heen als golven van tien meter lang

We zullen alles onthouden

Daarna, daarna

Zwarte zomer

Het spoelt over ons heen als golven van tien meter lang

We onthouden alles in kleur

Daarna, daarna

Na afloop onthouden we alles in kleur