Maskrosen (Matilda kom hem) - Mimikry

Jag blåste så lätt och försiktigt genom ditt hår

Precis som så många har gjort genom tusentals år

Du föll för min mun men nu faller du sakta isär

Du dansar iväg genom vinden du finns inte här

Nej du var borta en sommar då jag inte fann dig

Bland alla små blommor som bor på min äng

Jag minns alla morgnar när du låg intill mig

Som ett av de mönster som fanns i vår säng

Mathilda kom hem

Jag måste ha hållit dig för hårt utan att jag förstod

Det va därför du vissnade, det var därför du dog

Jag blåste så lätt för att väcka dig ännu en gång

Men det var försent och vinter blev isande lång

För du var borta en sommar…

Jag springer och jagar ett frö för att se det slå rot

Men jag kan inte fånga dig nu, du springer för fort

Ja du var borta en sommar…

Ik blies zo licht en zachtjes door je haar

Net zoals zovelen al duizenden jaren doen

Je viel voor mijn mond, maar nu val je langzaam uit elkaar

Je danst weg door de wind, je bent niet hier

Nee, je was een zomer weg toen ik je niet vond

Tussen alle kleine bloemen die in mijn weide leven

Ik herinner me elke ochtend dat je naast me lag

Als een van de patronen die in ons bed lagen

Mathilda kwam thuis

Ik moet je te stevig hebben vastgehouden zonder dat ik het begreep

Daarom ben je verdord, daarom ben je gestorven

Ik blies zo licht om je weer wakker te maken

Maar het was te laat en de winter werd ijzig lang

Omdat je een zomer weg was...

Ik ren en jaag op een zaadje om het wortel te zien schieten

Maar ik kan je nu niet vangen, je loopt te snel

Ja, je was een zomer weg...