Sorgen - Mando Diao

Orgen i ditt bröst växer stor i ensamhet

Stigen vart du går mynnar ut i evighet

Orättvisans sång ljuder falskt i sin entré

Vägen som vi vandrar på slits och nöts var dag

Mörkret tar oss alla när sorgen gör dig svag

Barnet i din famn sover djupt, fylld av ro

Ögon utan tyngd, utan tvivel, men med tro

Livet tänt av hopp och av kärlek börjar gro

Vägen som du vandrar snart är ljus och utan moln

Men akta dig för mörkret, sorgen gör dig svag

Huden på din arm den är sträv och den är kall

Sorgen tränger tung, kväver den som är på fall

Vägen den har nått sitt slut, av jord skall du åter bli

Och Jämmerdalens sång är tyst när sorgen gjort dig fri

Het orgaan in je borst wordt groot in eenzaamheid

Het pad waar je heen gaat opent in de eeuwigheid

Het lied van onrecht klinkt vals bij het binnenkomen

De weg waarop we lopen is elke dag verscheurd en versleten

De duisternis neemt ons allemaal mee als verdriet je zwak maakt

De baby in je armen slaapt diep, vol rust

Ogen zonder gewicht, zonder twijfel, maar met vertrouwen

Het leven ontstoken door hoop en liefde begint te ontkiemen

De weg die je binnenkort bewandelt is licht en zonder wolken

Maar pas op voor de duisternis, verdriet maakt je zwak

De huid op je arm is ruw en het is koud

Het verdriet is zwaar, verstikt degene die valt

Zoals het zijn einde heeft bereikt, zul je weer van de aarde zijn

En het lied van Jämmerdalen zwijgt wanneer verdriet je heeft bevrijd