Klåparen - KENT

Du går på ditt oefterhärmliga sätt

Över skolgårdens grus för dig själv

I ditt nyklippta hår, likt en irländsk idols

Din spegelbild i fönsterglas

Beundrar varje steg du tar

Och så blinkar det till

Gröna, röda, gula ljus

Du var på nålar när du kom

Med ditt insmugglade rus

Och så släcker dom ner, för en sista stilla chans

Och allting svartnar i panik när du ser att alla redan har en dans

Och allt är som förut

Och du minns den du var med förakt, lite hat

Och man blir lik sin mor eller far

Du har förändrat ditt sätt, suddat ut varje spår

Men i själen din ja långt, långt in ekar tonåringens vrål

Och så blinkar det till

Och dom tänder alla ljus

Och du var ensam när du kom, nu har magin brunnit ut

Och så släcker dom ner

Alla skyltar alla ljus

Och när parken ligger tom, inser du att din kväll just tagit’slut

Och allting är som förut

Och så blinkar det till

Och dom tänder alla ljus

Du var ensam när du kom

Och du är lika ensam nu

Och så släcker dom ner alla gator alla hus

Och när staden ligger tom inser du

Att det är så ditt liv ser ut

Och allting är som förut

Je loopt op je onnavolgbare manier

Over het grind van het schoolplein voor jezelf

In je vers geknipte haar, als een Iers idool

Jouw spiegelbeeld in vensterglas

Bewonder elke stap die je zet

En dan knippert het

Groene, rode, gele lichten

Je zat op naalden toen je aankwam

Met je gesmokkelde dronkenschap

En dan gaan ze naar buiten, voor een laatste stille kans

En alles wordt zwart van paniek als je ziet dat iedereen al een dansje heeft

En alles is zoals voorheen

En je herinnert je degene die je was met minachting, een beetje haat

En je wordt als je moeder of vader

Je hebt je manier veranderd, je hebt elk nummer gewist

Maar in je ziel, ja, ver, ver in, echoot het gebrul van de tiener

En dan knippert het

En ze steken allemaal kaarsjes aan

En je was alleen toen je kwam, nu is de magie opgebrand

En dan gaan ze naar buiten

Alle borden alle lichten

En als het park leeg is, besef je dat je avond net voorbij is

En alles is zoals voorheen

En dan knippert het

En ze steken allemaal kaarsjes aan

Je was alleen toen je aankwam

En je bent nu net zo eenzaam

En toen legden ze alle straten, alle huizen uit

En wanneer de stad leeg is, realiseer je je

Dat je leven er zo uitziet

En alles is zoals voorheen