Ismael - KENT

Jag föddes i en snöstorm

Jag antar det var kallt

Det finns inga vittnen från den dagen

Och jag växte upp snabbt

Från min barndom var det allt

Jag föddes redan slagen

Det fanns ingenstans att springa

Man vågade inte gå

Man tog betäckning, höll sig gömd

Det finns ingenting här som kan få dig att förstå

Låt det förflutna vara glömt

Jag ljög med luften det är ett inbyggt fel

Man kan inte sätta heder som inte finns på spel

Jag ser en framtid där

Jag kunde bli något stort

Så blås en kyss och fyll min kvot

Då tänker du högt

Och skriker tyst

Och håller andan genom monologen

Som skrevs för din inre röst

Du lät exakt som Ismael

Minns du Ismael

Jag är din Ismael

Du sa «Jag längtar tillbaks till 1997″

Jag sa «Vill du ge upp är det ditt val»

Jag föddes på ett sjukhus

Dit folk mest kom för att dö

Vem bryr sig om ditt 90-tal?

Det tog 25 år av missförstånd

Det tog 25 år att ens komma så här långt

Jag ser en framtid där

Jag kunde bli något stort

Så blås en kyss och fyll min kvot

Då tänker du tyst och skriker högt

Memorerar hela jävla monologen

Som skrevs för din inre röst

Du lät exakt som Ismael

Minns du Ismael

Jag är din Ismael

Ik ben geboren in een sneeuwstorm

Ik denk dat het koud was

Er zijn geen getuigen van die dag

En ik groeide snel op

Vanaf mijn jeugd was het alles

Ik ben al geslagen geboren

Er was nergens om te rennen

Ze durfden niet te gaan

Ze zochten dekking, bleven verborgen

Er is hier niets dat je kan laten begrijpen

Laat het verleden vergeten

Ik loog met de lucht, het is een ingebouwde fout

Je kunt geen eer stellen die niet op het spel staat

Ik zie daar een toekomst

Ik zou iets groots kunnen zijn

Dus blaas een kus en vul mijn quotum

Dan denk je hardop

En schreeuwt stil

En houd je adem in door de monoloog

Geschreven voor je innerlijke stem

Je klonk precies als Ismaël

Herinner je je Ismaël nog?

Ik ben jouw Ismaël

Je zei: "Ik verlang ernaar terug te gaan naar 1997 ″

Ik zei: "Wil je opgeven, het is jouw keuze"

Ik ben geboren in een ziekenhuis

Waar mensen meestal kwamen om te sterven

Wie geeft er om je jaren 90?

Het duurde 25 jaar van onbegrip

Het heeft 25 jaar geduurd om zelfs maar zo ver te komen

Ik zie daar een toekomst

Ik zou iets groots kunnen zijn

Dus blaas een kus en vul mijn quotum

Dan denk je rustig en schreeuw je luid

Onthoudt de hele verdomde monoloog

Geschreven voor je innerlijke stem

Je klonk precies als Ismaël

Herinner je je Ismaël nog?

Ik ben jouw Ismaël