Kustvägen Söderut - Gyllene Tider

Hon stod och väntade på någon vänlig själ

Jag var på väg från en Akilles häl

Ingenting, och allt som fanns

Överallt och ingenstans

Och det var vår, men det var kallt

Vägen var våt av snön som smalt

Jag sakta, sakta, sakta ner och stanna till

Hon tog sin väska och hoppade in

Och jag kommer aldrig hem igen

Nej, jag kommer aldrig hem igen

Sitt inte och vänta, mina vänner

För jag kommer aldrig hem igen

Hey!

La-la-la-la-la

Hey!

La-la-la-la-la

Hon sa, «Jag är inte den som du tror»

Du kanske inte heller är den du är

Hon tog mina händer, jag ville bara följa hennes steg

Hon tog sina vingar och flög iväg

Och jag kommer aldrig hem igen

Nej, jag kommer aldrig hem igen

Sitt inte och vänta, mina vänner

För jag kommer aldrig hem igen

Ze wachtte op een vriendelijke ziel

Ik was onderweg van een achilleshiel

Niets, en alles wat bestond

Overal en nergens

En het was lente, maar het was koud

De weg was nat van de sneeuw zo smal

Ik vertraag, vertraag, vertraag en stop

Ze pakte haar tas en sprong erin

En ik kom nooit meer thuis

Nee, ik kom nooit meer thuis

Zit niet te wachten, mijn vrienden

Want ik kom nooit meer thuis

Hoi!

La-la-la-la-la-la

Hoi!

La-la-la-la-la-la

Ze zei: "Ik ben niet wie je denkt dat ik ben."

Je bent misschien ook niet wie je bent

Ze pakte mijn handen, ik wilde gewoon haar stappen volgen

Ze nam haar vleugels en vloog weg

En ik kom nooit meer thuis

Nee, ik kom nooit meer thuis

Zit niet te wachten, mijn vrienden

Want ik kom nooit meer thuis