Kall Som Sten - Abramis Brama

Himlen står i lågor, dina fotspår fylls med is.

Genom alla tider, har mörkret gett dig frid.

När tystnaden har brutits, och muren rasat ned.

Kommer du med dina krav, finns det inget mer.

Går sakta ner, blir aldrig fler.

Din svanesång, hörs gång på gång.

Flyger genom röken, slemmet i din hals.

Sinnena dom svajjar, känner inget alls.

Genom skövlat skogsbryn, skådar vi guds hand.

Oh, du stolta mänsklighet, tillbaks till laglöst land.

Går sakta ner, blir aldrig fler.

Din svanesång, hörs gång på gång.

Vår värld är kall som sten.

Jagar kapp med tiden, allting går för fort.

Väntandes runt hörnet, slår sanningen på stort.

Förlåt oss våra synder, för vad vi ej gjort.

Se dig själv i spegeln, och sen, säj mej vem skall bort.

Går sakta ner, blir aldrig fler.

Din svanesång, hörs gång på gång.

Vår värld är kall som sten

De lucht staat in vlammen, je voetstappen zijn gevuld met ijs.

Door alle tijden heen heeft duisternis je vrede gegeven.

Als de stilte is verbroken en de muur is gevallen.

U komt met uw eisen, meer is er niet.

Vertragen, nooit meer krijgen.

Je zwanenzang, steeds weer gehoord.

Vliegen door de rook, het slijm in je keel.

De zintuigen die ze deinen, voelen helemaal niets.

Door de verwoeste bosrand zien we de hand van God.

Oh, jij trotse mensheid, terug naar wetteloos land.

Vertragen, nooit meer krijgen.

Je zwanenzang, steeds weer gehoord.

Onze wereld is koud als steen.

Racen tegen de klok, alles gaat te snel.

Wachten om de hoek, de waarheid komt hard aan.

Vergeef ons onze zonden, voor wat we niet hebben gedaan.

Kijk naar jezelf in de spiegel en vertel me dan wie er weggaat.

Vertragen, nooit meer krijgen.

Je zwanenzang, steeds weer gehoord.

Onze wereld is koud als steen