Vågorna - Uno Svenningsson

Med solen i ryggen och vinden i mitt hår

För mina steg mig ner till stranden

Och för en stund blir jag fem år gammal

Världen finns inte längre

Bara clownen mittemot

I detta spegelhus finner jag mig lustig

Ett böljande skratt, tömmer alla sorger

Vågorna gungar mig

Under bar himmel seglar jag

Händer som gungar mig

Jag har hela världen under mig snart

Vågorna gungar mig, mot det lugn jag vill ha

Jag tänker tillbaka på alla stunder jag haft

Vid mästarens sida i närhet av vänner

Och allt som har gjort mig till den jag är

Jag är aldrig ensam, aldrig utan kraft

Med solen i ryggen och vinden som viskar

Är jag en del av alla livets färger

Vågorna gungar mig

Under bar himmel seglar jag

Händer som gungar mig

Jag har hela världen under mig snart

Vågorna gungar mig

Jag är en del av en underbar dag

Händer som gungar mig mot det lugn jag vill ha

Sommaren 59

Helt plötsligt fanns en jord, en himmel blå

Ännu en liten själ klev in i detta rum

Nu står jag här mot det stora blå

Med solen i ryggen och vinden i mitt hår

I ett böljande skratt förenas vi två, ååh-ååh

Vågorna, vågorna, vågorna

Vågorna gungar mig

Under bar himmel seglar jag

Händer som gungar mig

Jag är del av en underbar dag

Vågorna gungar mig

Under bar himmel seglar jag

Händer som gungar mig

Jag har hela världen under mig snart

Vågorna gungar mig

Och sakta bär dom mig hem

Met de zon in mijn rug en de wind in mijn haren

Voor de mijne ben ik naar het strand gestapt

En heel even, ik ben vijf jaar oud

De wereld bestaat niet meer

Alleen de clown tegenover

In dit spiegelhuis vind ik mezelf grappig

Een aanzwellende lach, verdrijft alle zorgen

De golven wiegen me

In de open lucht zeil ik

Handen die me wiegen

Ik heb binnenkort de hele wereld onder me

De golven wiegen me, tegen de rust die ik wil

Ik denk terug aan alle momenten die ik had

Aan de zijde van de meester in de buurt van vrienden

En alles wat mij heeft gemaakt tot wie ik ben

Ik ben nooit alleen, nooit zonder stroom

Met de zon in de rug en de wind fluisterend

Ben ik een deel van alle kleuren van het leven?

De golven wiegen me

In de open lucht zeil ik

Handen die me wiegen

Ik heb binnenkort de hele wereld onder me

De golven wiegen me

Ik maak deel uit van een prachtige dag

Handen die me wiegen naar de rust die ik wil

Zomer 59

Plots was er een aarde, een blauwe lucht

Een andere kleine ziel stapte deze kamer binnen

Nu sta ik hier tegen de grote blauwe

Met de zon in mijn rug en de wind in mijn haren

In een aanzwellende lach verenigen we twee, yyyy-yyyy

De golven, de golven, de golven

De golven wiegen me

In de open lucht zeil ik

Handen die me wiegen

Ik maak deel uit van een prachtige dag

De golven wiegen me

In de open lucht zeil ik

Handen die me wiegen

Ik heb straks de hele wereld onder me

De golven wiegen me

En langzaam dragen ze me naar huis