Rus - Lill Lindfors

När vinet glöder i de fyllda glasen och

vi börjar bli i gasen, då lossar tungans band.

Vi som gått omkring och vart så blyga

vi slutar upp att smyga, modet kommer efterhand.

Hej, tjo och klackarna i taket!

Nu visar vi helt naket hur modiga vi är.

Inga ord kan bli för stora, vad har jag att förlora?

Så är det med det!

Alla ryms i stora famnen och skeppet söker hamnen

och vänskapen är varm.

Livets gåtor blir så uppenbara och dem kan jag förklara

när du vilar på min arm.

Senare när berusningen har lagt sig och

det som jag har sagt dig verkar ganska meningslöst.

Då undrar jag över hur du ser mig,

man får se upp hur man beter sig och då skrattar jag nervöst.

Mitt hjärta har en frusen inneboende med

pajat självförtroende som inte mår så bra.

Hon plockar fram allt det jag gömmer och minns

allt det jag glömmer och säger att hon är jag.

Hon plockar fram allt det jag gömmer och minns

allt det jag glömmer och säger att hon är jag.

Terwijl de wijn gloeit in de gevulde glazen en

we beginnen in het gas te komen, dan worden de tongbanden losser.

Wij die rondliepen en zo verlegen waren

we stoppen met sluipen, moed komt later.

Hé, hé en de hakken aan het plafond!

Nu laten we zien hoe dapper we zijn, helemaal naakt.

Geen woorden kunnen te groot zijn, wat heb ik te verliezen?

Dat is het!

Iedereen wordt ondergebracht in de grote armen en het schip zoekt de haven op

en de vriendschap is warm.

De raadsels van het leven worden zo duidelijk en ik kan ze uitleggen

als je op mijn arm rust.

Later als de roes is uitgewerkt en

wat ik je heb verteld lijkt nogal zinloos.

Dan vraag ik me af hoe je me ziet,

je moet kijken hoe je je gedraagt ​​en dan lach ik nerveus.

Mijn hart heeft een bevroren bewoner met

taart vertrouwen dat niet zo lekker voelt.

Ze brengt alles naar boven wat ik verberg en onthoud

alles wat ik vergeet en zeg dat zij mij is.

Ze brengt alles naar boven wat ik verberg en onthoud

alles wat ik vergeet en zeg dat zij mij is.