Du går aldrig ensam - Staffan Hellstrand, The Nomads

Du är märklig, en sten som kan flyga

Och du bländar när du skimrar I ljusgrått och lila

Du kom till mig på hösten

Och plötsligt fick Novembers svärta en helt annan färg

Så jag säger

Du går aldrig ensam

Du finns I mina händer

Du går aldrig ensam

Fast jag glömmer dig och vänder

För mitt hjärta finns I ditt

Fastän ditt är mera fritt

Du går aldrig ensam du faller aldrig själv

Du leker och du drömmer fast det regnar in

Men det gör ingenting

Me-hit kommer att rädda dig

Hon skulle offra hela världen

För att få se dig lysa som den sol du föddes till

Så min ängel

Du går aldrig ensam…

När du bryter alla bojor var säker på

Att ingenting du hatar följer med dig dit du ska gå

Bitterhet är ett vakuum där ingenting kan växa

Stort och högt och ljust och fritt

Kom ihåg

Du går aldrig ensam…

Je bent raar, een rots die kan vliegen

En je verblindt als je glinstert in lichtgrijs en paars

Je kwam naar mij in de herfst

En ineens kreeg de zwartheid van november een heel andere kleur

Dus zeg ik

Je gaat nooit alleen

Je bent in mijn handen

Je gaat nooit alleen

Hoewel ik je vergeet en me omdraai

Want mijn hart is van jou

Hoewel de jouwe meer gratis is

Je gaat nooit alleen, je valt nooit alleen

Je speelt en je droomt ook al regent het

Maar het doet niets

Me-hit zal je redden

Ze zou de hele wereld opofferen

Om je te zien schijnen als de zon waarvoor je geboren bent

Dus mijn engel

Je gaat nooit alleen...

Zorg ervoor dat u bij het breken van boeien zeker bent:

Dat niets wat je haat je vergezelt waar je ook gaat

Bitterheid is een vacuüm waar niets kan groeien

Groot en lang en helder en vrij

Onthouden

Je gaat nooit alleen...