Allt du är - Loke

Vers

Du andas ganska tyst jag tror du somna´till slut.

Tårar gör en sömnig.

Inte sant?

Både du och alla ljusen i mitt rum har brunnit ut.

De slockna när de brann som mest och du gjorde likadant.

Du ligger i min säng med täcket draget över hakan

som du gjort såmånga baktunga dar.

Bland välbekanta dofter mellan välbekanta lakan

som ifall vi nånsin hade vart ett par.

Och här ligger jag pågolvet påen obäddad madrass

och ute dansar stjärnorna påtaken.

Nyss var luften fuktigt het.

Nu är det kall och vass

och du sover.

Jag är obönhörligt vaken.

Och den filt som jag har över mig känns rättvist kort och tunn

när jag tänker påde ord jag hörde komma ur min mun.

Ref.

Att jag älskar dina ögon och jag älskar din röst.

Jag älskar dina nästan obefintliga bröst.

Jag älskar när du vaknar och är tjurig och yr.

I T-shirt och trosor och knullrufsfrisyr.

Och dina barnsliga stölder av min uppmärksamhet,

din självdestruktiva generositet,

ditt kriminella, livsfarliga sätt att köra bil

och jag älskar din «Ung och singel tjej i storstan"-stil.

Att du slänger dig med talesätt och kända citat.

Att Cola-light och popcorn är din favvo dryck och mat

och att du svarar pånåt annat när jag frågar hur du mår.

Jag älskar att du skrattar när du går.

Men trots all denna kärlek blir det aldrig dig och mig

jag bara älskar allt du är… men inte dig.

Vers

Du kom hit strax innan midnatt, ja du brukar ju göra så.

Som vanligt blev jag glad för att du kom.

Klev som vanligt in i lägenheten utan att knacka på

men du sa;

«Det är nåt jag vill prata om.»

«För det har liksom börjat svida, det dansar, snurrar runt.

Och jag vet inte riktigt vad det är.

Kanske är det som det brukar att jag bara pratar strunt

men jag börjar nästan tro att jag är kär.

Och jag vet att det är helt ur fas med allt vi bestämt

om oberoende och distans.

Jag kanske fuckar upp allt nu, det gör jag ju nästan jämt

men tror du inte att vi har en chans?»

Och där stod du och såg påmig, såkall och underbar.

Och där satt jag och stamma fram mitt fruktansvärda svar.

Ref.

Att jag älskar när du kommer och vi försover oss med flit.

Jag älskar att din hud är såonaturligt vit.

Och jag älskar varje gång du tvingat med mig ut påstan

och varje misslyckat försök du gjort att bli vegetarian.

Och ditt eviga tjat om hur kul det är med rave.

Och jag älskar när vi leker PJ Harvey och Nick Cave.

Att du alltid ska stampa i varenda vattenpöl

och att du fyllnar till rejält påbara fyra mellanöl.

Jag älskar dina omöjliga lysande id&e´er,

att du gråter när vi bakisglor påDisney-matin&e´er.

Jag älskar till och med din göteborgska dialekt.

Jag fattar väl att det hade vart perfekt

såkan du fatta hur puckat det känns att säga nej,

att bara älska allt du är men inte dig.

Vers

Det gick inte att hindra.

Det var som en vulkan.

Du spändes du darrade och brast.

Som en skadeskjuten varg eller en döende svan

högg du tag i mig och höll dig fast.

Du föll ner påknä, du hävde dig upp påtå.

Du skrek nåt som inte gick att höra.

Med en drunknandes förtvivlan vägrade du att lyssna på

allt jag ville viska i ditt öra just då.

Ref.

Jag älskar när du rör mig.

Och när du är här.

Och jag hatar mer än allting att jag inte kan bli kär.

Jag önskar mer än nånting att det fanns alternativ

till detta bittra, torra, trötta slöseri med liv.

Men jag måste konstatera, fan det känns helt oerhört,

att det jag älskade med oss har själva kärleken förstört.

För jag har ingen chans att ge det du vill ha av mig.

Dm Ass7 Dm Ass7 Dm Ass7

Jag bara älskar allt du är, jag älskar allt du gör, jag älskar allt du är…

…men inte dig.

Vers

Je ademt vrij rustig, ik denk dat je eindelijk in slaap valt.

Tranen maken een slaperig.

Niet waar?

Zowel jij als alle kaarsen in mijn kamer zijn opgebrand.

Ze gingen uit toen ze het meest brandden en jij deed hetzelfde.

Je ligt in mijn bed met de dekens over je kin getrokken

zoals je zoveel dagen met een achterlijke tong hebt gedaan.

Tussen vertrouwde geuren tussen bekende lakens

alsof we ooit een stel waren geweest.

En hier lig ik op de grond op een onopgemaakt matras

en buiten dansen de sterren op het dak.

Zojuist was de lucht heet en vochtig.

Nu is het koud en scherp

en je slaapt.

Ik ben meedogenloos wakker.

En de deken die ik over me heen heb voelt vrij kort en dun aan

denkend aan woorden die ik uit mijn mond hoorde komen.

ref.

Dat ik van je ogen hou en van je stem.

Ik hou van je bijna onbestaande borsten.

Ik hou ervan als je suf en duizelig wakker wordt.

In een T-shirt en slipje en een rommelige knot.

En je kinderachtige diefstallen van mijn aandacht,

je zelfdestructieve vrijgevigheid,

uw criminele, levensbedreigende manier van rijden

en ik hou van je 'Jonge en alleenstaande meid in de grote stad'-stijl.

Dat je spreuken en beroemde citaten rondgooit.

Dat cola light en popcorn je favoriete drankje en eten zijn

en dat je iets anders antwoordt als ik vraag hoe het met je gaat.

Ik vind het geweldig dat je lacht terwijl je loopt.

Maar ondanks al deze liefde, zal het nooit jij en ik zijn

ik hou gewoon van alles wat je bent... maar niet van jou.

Vers

Je kwam hier net voor middernacht aan, ja dat is normaal.

Zoals gewoonlijk was ik blij dat je kwam.

Zoals gewoonlijk het appartement binnengestapt zonder te kloppen

maar je zei;

"Het is iets waar ik over wil praten."

«Omdat het een beetje begint te prikken, danst het, draait het rond.

En ik weet eigenlijk niet wat het is.

Misschien is het zoals gewoonlijk dat ik gewoon onzin praat

maar ik begin bijna te denken dat ik verliefd ben.

En ik weet dat het totaal niet in overeenstemming is met alles wat we hebben besloten

over onafhankelijkheid en afstand.

Misschien verpest ik nu alles, dat doe ik bijna altijd

maar denk je niet dat we een kans maken?'

En daar stond je naar me te kijken, zogenaamd en geweldig.

En daar zat ik, stotterend mijn vreselijke antwoord.

ref.

Dat ik het heerlijk vind als je komt en we expres in slaap vallen.

Ik vind het geweldig dat je huid zo onnatuurlijk wit is.

En ik hou van elke keer dat je me dwong de claim in te trekken

en elke mislukte poging om vegetariër te worden.

En je constant tekeer gaan over hoe leuk raves zijn.

En ik hou ervan als we PJ Harvey en Nick Cave spelen.

Dat je altijd in elke plas moet stampen

en dat je maar liefst vier mid-bieren vult.

Ik hou van je onmogelijke briljante ideeën,

dat je huilt als we herinneringen ophalen aan Disney-matinees.

Ik hou zelfs van je Göteborgs dialect.

Ik begrijp dat het perfect zou zijn geweest

zodat je kunt begrijpen hoe klote het voelt om nee te zeggen,

om gewoon van alles te houden wat je bent, maar niet van jou.

Vers

Het was niet te voorkomen.

Het was als een vulkaan.

Je gespannen, je trilde en snauwde.

Zoals een gewonde wolf of een stervende zwaan

je greep me vast en hield je vast.

Je viel op je knieën, je stond op.

Je schreeuwde iets onverstaanbaars.

Met de wanhoop van een drenkeling weigerde je te luisteren

alles wat ik toen in je oor wilde fluisteren.

ref.

Ik hou ervan als je me aanraakt.

En als je hier bent.

En ik haat meer dan wat dan ook dat ik niet verliefd kan worden.

Ik zou vooral willen dat er alternatieven waren

aan deze bittere, droge, vermoeide verspilling van leven.

Maar ik moet zeggen, verdomd, het voelt ongelooflijk,

dat wat ik leuk vond aan ons is vernietigd door de liefde zelf.

Omdat ik geen kans heb om te geven wat je van me wilt.

Dm Ass7 Dm Ass7 Dm Ass7

Ik hou gewoon van alles wat je bent, ik hou van alles wat je doet, ik hou van alles wat je bent...

…maar jij niet.